patkobandi.blogg.se

Professor i juridik: ”Sverige måste förstå klankultur”

I intervjuserien "Neuding möter" träffar SvD:s ledarkolumnist Paulina Neuding varje månad en person som av olika skäl är intressant. Juridikprofessorn Mark Weiner imponeras av Sveriges humanitära ambitioner men menar att det faktum att det finns områden dit brandmän och ambulanspersonal inte kan åka utan polisskydd, är ett enormt problem och måste förstås ur ett klanperspektiv om det ska gå att åtgärdas.

– You’ve got to be kidding me.

När vi ändå talar om kulturskillnader: Mark Weiner är förbluffad över det svenska debattklimatet. Att det skulle vara kontroversiellt att tala om kultur, och kulturens betydelse för hur människor organiserar sina samhällen, är något han har svårt att ta på allvar. Mark Weiner är professor i juridik vid Rutgers universitet i New Jersey, med fokus på rättshistoria. Hans senaste bok ”Klanvälde – från stamsamhälle till rättsstat” (Dualis förlag) kom på svenska i somras, och handlar just om kulturens betydelse för samhällens styrelseskick.

Specifikt: Kulturella föreställningar som ligger till grund för klanstyre, och sådana som kan förknippas med övergången till liberal demokrati.

– Vi måste se den liberala staten ur ett historiskt perspektiv: Det är en mycket senkommen, ganska märklig, väldigt viktig och ytterst skör skapelse, säger Mark Weiner när vi träffas i Stockholm. Konservativa och nyliberaler – särskilt i den amerikanska debatten – brukar se på staten med misstänksamhet. Det är feltänkt, enligt Weiner. Utan en stark stat är individuell frihet omöjlig.

– Om staten försvagas uppstår ett maktvakuum som kommer att fyllas av andra grupper. Och klanen kommer alltid att ha en dragningskraft, därför att den utgör ett naturligt sätt för människan att organisera samhället.

Men människor som lever i liberala demokratier gör inte bara misstaget att ta den egna samhällsordningen för given. Vi har svårt att begripa hur vår kultur uppfattas utifrån.

Han håller boken i handen. Omslagsbilden är delad mellan en teckning i varma färger av en grupp människor i skenet av en lägereld, och en i kalla blåtoner av Justitia med våg och ögonbindel. Det är också något han är mån om att visa: Den liberala rättsstaten kan framstå som kylig och ovälkomnande för människor som är vana vid livet i klanen.

– Klansamhällen ger människor sociala, politiska och ekonomiska värden på ett sätt som liberala samhällen ofta inte kan, och som många av oss har svårt att föreställa sig.

I klanen har den enskilda människan sin givna plats, förklarar han. Historiskt som en länk i en lång släktkedja. Socialt som en del av ett sammanhang. Ekonomiskt genom den trygghet som klanen ger när man blir gammal eller sjuk.

– Ett individualistiskt samhälle kan te sig hjärtlöst i jämförelse.

Varför behöver vi förstå klankultur?

– Dels för att kunna interagera utrikespolitiskt med klansamhällen. Men i Sverige har ni också en omfattande invandring från samhällen som kännetecknas av klankultur, och det är viktigt att förstå den värld som dessa människor kommer från för att kunna välkomna dem in i ert samhälle.

– Föreställ dig själv att du emigrerar från ett grupporienterat samhälle. Det är svårt att tänka sig ett större steg, socialt och kulturellt, än att emigrera just till Sverige.

Varför?

– Därför att Sverige är ett extremt individualiserat samhälle. Ni har en lång historia av en stark stat, byggd under femhundra års tid. Ni har också en lång historia av hög tillit till staten. När människor flyttar från samhällen med svaga stater, med låg tillit både till staten och till människor utanför släkten, är det lätt att känna vilsenhet. Så det finns skäl att anta att Sverige kommer att ha särskilda problem med integrationen.

– Och om ni inte är beredda att se det, kommer ni att få svårt att möta de utmaningar som uppstår.

Vilka utmaningar handlar det om?

– Ni har områden i svenska städer som brandmän och ambulanspersonal inte kan åka till utan polisskydd. Det slår mig som ett enormt problem.

Varför ska det betraktas ur ett klanperspektiv?

– Så vitt jag förstår finns det en utbredd misstänksamhet mot staten i dessa områden. Då är det viktigt att förstå att de som bor där huvudsakligen kommer från samhällen där staten alltid har betraktats med misstänksamhet. För att det är klanen som utgör den grundläggande politiska enheten.

– Man kommer inte att förstå fenomenet om man tänker på det som sker i termer av att en grupp individer råkar träffas och uttrycka sin individuella avsky mot staten.

Jämställdhet mellan könen är ett återkommande tema när man lyssnar på Mark Weiner. Kontroll av kvinnor är intimt förknippad med klanstyre.

– Det kom en artikel nyligen i American Political Science Review, som visar kvantitativt något som jag har forskat på kvalitativt: Man kan mäta hur starkt klanstyret är i ett samhälle genom att räkna på kvinnors relativa frihet i äktenskapet. Man kan se på ett antal faktorer; barnäktenskap, tvångsäktenskap, möjlighet att få skilsmässa. Där kvinnor är friare är klanstyret svagare.

– Kvinnoförtryck är en väldigt stark markör för och konsekvens av klanstyre.

Och även hedersvåld måste förstås i klantermer?

– När vi talar om hedersvåld, måste man förstå vilken typ av heder det är frågan om. Det handlar inte om en enskild mans, eller ett enskilt hushålls heder, utan om en klans kollektiva heder.

– Hederskultur växer ur en ordning baserad på släktförhållanden. Om man inte inser det, och att det är drivkraften bakom fenomenet hedersvåld, ser jag inte hur det kan bemötas effektivt.

Han upprepar kritiken mot den svenska samhällsdebatten.

– Bland amerikanska akademiker är Sverige starkt förknippat med samhällsvetenskaplig forskning, och en lång tradition av att tillämpa empirisk samhällsvetenskap i praktisk politik. Nu ser man i stället att det i Sverige finns en total ovilja att erkänna de mest basala, vetenskapliga fakta – som exempelvis grundläggande fakta om kulturella skillnader, hur stabila kulturella värderingar tendererar att vara över tid, och hur motståndskraftiga de är mot försök till påverkan utifrån. Allt detta är väldigt basalt, vetenskapligt sett.

– Jag är djupt imponerad av Sveriges humanitära ambitioner. Samtidigt är jag förbluffad över hur man i det offentliga samtalet i Sverige avsiktligt blundar för kulturella skillnader. Det kommer att påverka Sveriges förmåga att möta de utmaningar som följer av invandringen, och riskerar att underminera svenskarnas mycket hedervärda avsikter att hjälpa människor på flykt.

PAULINA NEUDING är journalist och jurist.

[email protected]